masterrummet

Baddarn (f.d. Tjänstemannen) får ibland, p.g.a. sitt ordinarie namn, mejl som han inte ska ha. Idag kom ytterligare ett sånt med en hel mejlkonversation mellan två företag där det ena ville ha support på någon dator som pajat.

Det tog cirka 1 millisekund från det att mejlet landat i hans mejlkorg till att vi (Baddaren, Skribenten och Utvandraren) hade spånat fram diverse möjliga och omöjliga svar. Vi började med hur Baddaren skulle godkänna förslaget och be om en offert till på måndag, men övergick sedan till hur man skulle få den tilltänkta mejlmottagaren att med dunder och brak säga upp sig med hänvisning till provocerande stora trisslottsvinster. Detta spårade sedan ur (ytterligare) med att vi satt och målade upp detaljerade scenarion om hur Baddarens namne skulle komma till jobbet på måndag och få ett mycket märkligt bemötande av kollegor och kortläsaren vid dörren.

Efter några minuters dividerande till höger och vänster gjorde Baddaren till slut slag i saken och utövade sin makt. Den kraftulla formuleringen av mejlet som skulle stjälpa en hel mans karriär löd: "Hej! Har det här mejlet verkligen kommit rätt?".


Ibland räcker det med att bara känna att man har makten.