Behov

Dagens lunchkoma fördrevs genom att diskutera framtida jobb och hur det här med regelbunden lön kommer påverka ens livsstil. Skribenten och Baddarn kom fram till att man definitivt kommer börja unna sig mer saker som man inte gjort förut, t.ex. att kunna köpa en tröja en månad utan att bli totalt ruinerad följande två. Dessutom kommer linneskåpet behöva uppdateras med lite schyssta bäddset av äkta egyptisk bomull där bara örngotten kostar runt en tusing, matbudgeten kommer höjas med 2000 kr/mån och man kommer införa ett nytt och gediget intresse för konst och fina viner.

Detta kräver förstås en lön av dignitet så nu undrar vi om någon har tips på jobb där man har en ingångslön på ungefär 50 000 kr. Vi skulle egentligen behöva lite mer, men vi tänker oss att vi efter ett halvt decennium av svält nog kan klara oss med lite mindre fram till nästa löneförhöjning.

Tappeti-tappeti-tapp

Det intensiva knapprandet från två tangentbord dominerar ljudbilden i masterrummet idag. Baddarn och Skribenten skriver fokuserat rent sina observationsanteckningar och funderar lite över det här med observationsschemans varande eller icke-varande.

Exciting times.

Tacksamhet

Idag har jag gjort mina första observationer på sjukhuset. Har sett jättemycket och förstått ungefär en tiondel, så det är tur att jag har några fler besök inbokade. Slutsatsen som efter dagens besök dock överskuggar allt annat jag lärt mig är att det finns sjukdomar som är bra mycket värre än en standardförkylning - eller ens vinterkräksjuka - och varje dag man slipper dessa, är en dag att vara tacksam över.

Eller fick du själv tre doser antibiotika via dropp idag och har en slang inopererad i halsen med direktaccess till en stor ven? Om inte är det här en dag värd att fira. Ut i solen med dig och njut lite av livet!

Soffliggare

I dagarna är det kårval och när Tornet, Skribenten och Stressalkisen satt och lunchade nere vid HumSam kom det förbi en kåraktiv och viftade lockande med en skål godis.


Kåraktiv: - Vill ni ha lite godis?

Skribenten: - Nej tack, vi vågar inte chansa på att få i oss halva campus förkylningsbaciller. (Om man nu äntligen ska få komma till sjukhuset och observera så är det helt ok att vara hyperrädd för baciller. Särskilt när vissa av patienterna man kommer komma i kontakt med har i princip noll immunförsvar.)

Kåraktiv: - Men något som inte är fullt av förkylningsbaciller är den här. [Viftar lite ospecifikt med en valbroschyr]

Skribenten: - Fast vi är inte med i kåren.

Kåraktiv: - Nähä... [Låter besviken]

Skribenten: - Vi tog första bästa chans vi fick att slippa undan. [Syftar på när kårobligatoriet avskaffades]

Kåraktiv: [Vandrar iväg]

Tornet: - Och här är man ödmjuk och har empati som vanligt... [Tittar menande på Skribenten]


Så länge det inte är dåligt så...

Dagens Lex Maria-anmälan:

"Chefläkare Hans Rutberg vid Universitetssjukhuset i Linköping har gjort en anmälan enligt Lex Maria.

Anmälan rör ett barn som opererades polikliniskt för ett ljumskbråck. Operationen gick bra men postoperativt upptäcktes att barnet opererats på fel sida. Detta mycket beklagliga fel kommer att utredas av kliniken med en händelseanalys. Det vore önskvärt att få Socialstyrelsens bedömning."


Nu undrar jag lite här... Om man opererade på fel sida, hur kan då operationen ha gått "bra"?

1, 2, 3, många

Skribenten och Tornet gick till Zero för att hämta ut Skribentens vinst.

Skribenten: Det var 200 kr på kortet!

Tornet: Oj! Och dom där kakorna kostade 7 kr/st. Då kan du ju få...

Skribenten: ...ont i magen.


Ett koffeininspirerat lyckorus

Förra veckan hade Café Zero (även känt som Prego av okänd anledning) sitt 7-årsjubileum där man fick gratis kaffe och bulle och hade chans att vinna en kaffemaskin om man svarade rätt på några frågor. Baddarn, Skribenten och Vintergrillarn var där och gick med liv och lust in i tävlingen. Som de kogvetare vi är utnyttjade vi det nätverk av distribuerad kognition som finns tillgängligt runt omkring oss maximalt (läs: vi googlade tills telefonerna glödde. Ja, alla utom Skribenten då, som har en telefon från 1989 och istället fick samla in fakta via sms).

Döm av vår förvåning när både Skribenten och Baddarn idag fick ett telefonsamtal från detta fik, där det meddelas att Skribenten vunnit ett kaffekort och Baddarn tagit hem förstapriset och därmed blivit ägare till en sprillans ny, superflådig kaffemaskin.

Skribenten är jäkligt avis på Baddarn, men tröstar sig med att ha vunnit ett kaffekort och hoppas lite på att man kan köpa kakor för det, eftersom hon ändå inte dricker kaffe. Vintergrillarn vill att kaffemaskinen ska flytta in i masterrummet och egentligen vore det väl det enda rätta. Den flashiga timern som vi numera har här kräver ju sin ännu flashigare kaffemaskin, eller vad säger ni?


Motivation

Motivation just nu är att bli klar med sin uppsats så att man kan skaffa ett jobb, få en stadig inkomst och sen ha råd att uppgradera till Spotify premium. Detta enbart för att slippa all genomtöntig reklam från andra universitet och högskolor som gör verkligen allt att folk ska söka dit.

Jag är ledsen över att göra er besvikna men jag blir helt enkelt inte pepp på att plugga på ett ställe som marknadsför sig med en 3-åring som sjunger "What shall we do with a drunken sailor" på svengelska.

Antingen får ni byta reklambyrå, eller så får ni se över ert kursutbud om det nu är så pinsamt att ni känner att ni inte kan marknadsföra er med det.




Det här kommer mig förresten osökt att tänka på videon med barnet som partar sönder en bar i Las Palmas.


70 ord för snö

Dagens samtalsämne i masterrummet är: snö. Snö på höjden och bredden, på tvären, på vägen och ivägen. Alla var lika förvånade över vädret med tanke på gårdagens gyllengula solljus och blå himmel. Frågan jag ställer mig idag är om vi är alltför beroende av väderleksrapporterna och helt enkelt inte längre vet hur man förutspår väder själv med några enkla knep från naturen. Hade folk för, säg 150 år sen, blivit lika förvånade över morgonens kramsnöattack, eller hade de redan igår när blåmesen sjöng i intervaller om 7 och åkersorken gnagde på granrötter istället för tall, räknat ut att E4:an, likt cykelvägarna i Gottfridsberg, bäst skulle beskrivas med ord från valfri aftonbladetlöpsedel när inget egentligen hänt? Med "panik" och "kaos" och "chock" alltså.

När man pratar om snö brukar alltid någon variant av frasen "grönländskan har 70 ord för snö" (ibland fler) dyka upp. Jag förstår inte det beundransvärda i detta. Det handlar ju egentligen om olika former av snö och ord relaterade till detta och jag kan lätt komma upp i lika många i svenskan. Några exempel:

- Snö
- Kramsnö
- Lappvantar (jättestora flingor)
- Skare
- Pudersnö
- Förbannadejävlasnöhelvete
- Is
- Isgata
- Vemfanäransvarigförplogbilarnaidenhärstadendenpersonenbordeskjutas
- Nysnö
- Halka
- Brutenlårbenshals
- osv osv

Ni ser, om man bara orkar lägga lite tid på det så är 70 ord för snö egentligen ganska lite.


För er som förresten vill fördjupa er inom de grönländska varianterna på snöord så kan jag rekommendera den här sidan.

Kanske behövs en ny insamling då...?

Vintergrillarn: Funderar på om jag ska köpa en sak till kaffet vid tre sen.

Skribenten: Jag tyckte du sa "en SAAB" först.

Vintergrillarn: Ah, man måste ha en SAAB till kaffet. Eller kanske en kaffeflicka?

Tornet: En kaffeflicka? Kan bli dyrt då.


Som att ge godis till ett barn

Till Tornet och Skribentens stora lycka låg det idag en gedigen bunt med rabattkuponger uppe på Pressbyråns glassfrys. En kupong för varje ny glassort kändes lagom att plocka med sig.

Tornet uttryckte sin glädje med "Det är ju som att de bara har lagt ut en massa femkronor för folk att plocka på sig."

Skribenten höll med och sa "Fast om man inte är som vi och hade tänkt äta sig igenom hela sortimentet, så ligger det snarare ett gäng med minus 15 kr där..."

Tornet hummade instämmande.



Om någon på GB läser det här så tycker vi att vi nu gjort tillräckligt med reklam för era nya glassar för att vi skulle få proväta oss igenom sortimentet gratis. Lämna en kommentar med era kontaktuppgifter på bloggen så hör vi av oss, eller skicka en bunt rabattkuponger till Masterrummet på IDA, Linköpings universitet, 581 83 Linköping. Tack på förhand!

Tick tack

Vi tyckte det var läge att modernisera oss lite i masterrummet. Efter att den gamla timern till kaffemaskinen hakat upp sig och varit bortom all räddning, har nu Vintergrillarn skaffat en ny. Känns lite som inledningen till en ny epok.

I övrigt är det idag full rulle i masterrummet. Efter några dagar med tomma stolar och oanvända datorer, har vi idag fullt hus. Gutenberg verkar vara tillbaka från Norrköping och Återvinnarn betalade idag kaffeavgiften, så henne får vi förhoppningsvis se mer av här framöver.

Nu väntar vi bara på att våren ska komma också, så är vi fulltaliga.

Löneförhandlingstips från Baddarn

Efter uppsatsen är det för de allra flesta dags att söka jobb, och iom att man spenderat de senaste åren med att gå back varje månad så att ens studieskuld är högre än Mount Everest om man skulle lägga alla enkronor på varandra så vill man ju gärna ha en bra lön.

När vi började här på universitetet fick man veta att vi som kogvetare skulle få ungefär samma lön som en civilingenjör, och var man djärv skulle man till och med kräva tusenlappen över ingångslönen för en civilingenjör. När man fick reda på detta smilade man stort och tänkte på det gröna gräset som man skulle kunna bygga sitt hus på efter studierna. När man sitter här med sin uppsats och är nära det där gröna gräset är dock smilet inte lika stort. Nu tänker man snarare, fan ge mig ett jobb bara, jag kan acceptera 25 000 i månaden så länge jag bara har någonstans att vara mellan 8 och 17 på vardagarna.

Till er som upplever detta vill vi härifrån mastersrummet komma med ett litet tips vid löneförhandlingar, detta tips stöds från ekonomiforskningen, i sann kogvet anda.

Låt alltid arbetsgivaren komma med det första förslaget på lön, på så sätt har du större chans att få en högre lön än om det är du som kommer med det första förslaget. Sen är det bara att utgå från det. Detta tips gäller för övrigt i alla situationer, låt alltid den säljande parten säga sitt pris först, på så sätt har du större chans att få ett lägre pris, eller en högre lön för den delen.

Lycka till!
/Baddarn

Förebild

För att inte vara sämre gick Tornet strax efter Skribentens semmelleverans och köpte sig en glass nere på Pressbyrån. Målet är att Tornet och Skribenten (åtminstone enligt Skribenten) ska ha ätit sig igenom alla årets nya GB-glassar innan sommaren börjat.

Vissa av oss kommer definitivt ta examen några storlekar större. Särskilt om alla glassar är lika goda som Magnums nya "caramel and nuts".

Det gäller att välja sina föräldrar med omsorg

Det vet Skribenten som just mottagit sin tisdagsleverans av semlor. Varje tisdag brukar hennes föräldrar (helt oprovocerat, tro det eller ej) ringa och höra om hon är på campus, för att några minuter senare rulla in på Zenitparkeringen med en påse från Molins i Ryd. Pappan har ett projekt på gång som går ut på att ha smakat sig igenom alla deras olika sorter och sedan göra en topplista. Delvis tack vare detta är Skribenten nu inne på sin 10:e semla på 5 veckor.

Vissa av oss kommer att ta examen några storlekar större, helt enkelt.

Sockersuget slår till

Tisdagsförmiddagen spårade ur ordentligt när Tornet och Skribenten började googla receptvideor till profiterols och sedan satt och bokstavligen dreglade ner sina datorskärmar. Piloten och Rocken tittade in och fastnade även de i de tryffeldoppade bakverkens klor, samtidigt som de beskådade hur Tornet och Skribenten sjönk djupare och djupare ner i beroendet när fondanter och mintkarameller och banoffeepajer avlöste varandra ur Googles outsinliga källa till kunskap (och sockersug).

Det hela tog dock en lite oväntad och obehaglig vändning när samtalet gled in på äckliga insekter. Skribenten tipsade om lysmaskar, men kunde själv inte titta på bilderna eftersom de väckte alltför mycket obehag. Rocken kontrade med världens största, och dessutom giftiga, tusenfoting.

Helt plötsligt var sockersuget som bortblåst och alla blev väldigt måna om att återuppta uppsatsskrivandet.

Fram med desinfektionsmedlet!

Har äntligen fått tider för mina observationer på sjukhuset. Ska dit i slutet av mars/början av april.

Wihii!

SM i förolämpningar

Diskussion pågår mellan två personer i masterrummet, varav den ena är riktigt förkyld och har potentiellt ett knäckt näsben. Man kan ju förstå att man blir lite... ja... rak på sak då.

"Du är lite som en savant fast utan att vara intelligent."

Ostpaj, skinkpaj, skinnpaj

Idag, den 14/3 passande nog, firar vi pi-dagen. I masterrummet battlar vi om vem som kan rabbla flest decimaler utan att staka sig.

Eller så sitter vi mest och räknar ner minutrarna fram till lunch. Alla utom Skribenten då, som istället drabbades av ett akut behov av att googla fram formlerna för omkretsen och arean av en cirkel. Det man inte har i huvudet får man ha på Wikipedia!

Panflöjt istheshit!

Tornet och Skribenten - ivrigt påhejade av Hörluren - sitter och lyssnar på panflöjtscovers på Spotify och skrattar så tårarna sprutar.

Lycliga äro de som hava en skiva med Never Mind The Pan Pipes hemma i cd-stället.

Vad var det jag sa...

Jag borde ha klickat. Hade suttit fint med en bil när man vill storhandla. Särskilt en sån här bil.


(Tack Smurfen för tipset!)

Försvaret vs Sjukvården

Är det oetiskt att använda resultat från studier utförda av en organisation, som har som grunduppgift att ha ihjäl folk, till att analysera risker hos en annan, vars grunduppgift istället är att rädda livet på folk?

Som ett djur, en lycklig lemur

Vi i masterrummet är lite sugna på att skaffa ett husdjur hit. Just nu lutar vi åt en tröglorier.

Koftan tänker sin första tanke

Masterrummet presenterar stolt det första inlägget i kategorin "Koftan tänker en tanke".


"Varför är det så att varenda jävla gång solen tittar fram, infinner det sig en social medieuppdaterings-hysteri likt en zombie-invasion av folk som känner att det viktigaste i hela världen är att uppdatera sina vänner om detta extremt ovanliga fenomen? Tror mina 401 vänner på Facebook att jag är oförmögen att själv upptäcka vad det är för väder? Och gå ut för helvete, istället för att skriva om hur jävla underbart det är att solen kikat fram.

Jag är trött på att känna mig idiotförklarad varje gång solen skiner. And that's it!"

Masterrummet tipsar

The only reson
im writing this message

is beacuase

vi i masterrummet tycker att den här videon är
pretty good

but thats
it!


Paranoian bekräftad

Åh nej! De är ute efter mig! Jag vågar snart inte använda datorn längre, de vet ju precis när jag använder den och vilken sida jag är inne på vid vilken tid.




Fast en Mercedes vore ju inte helt fel. Jag kanske borde klicka?

Är det inte skrivkramp...

När man väl har fått bra sprutt på skrivandet så är det väl typiskt att ens artiklar och föreläsningsanteckningar man ska inspireras av befinner sig på andra sidan stan, precis som själva uppsatsen. Usb-stickan sitter fortfarande inpluggad i hemdatorn. Tror bestämt det är dags att skaffa Dropbox nu.

För övrigt så är det officiellt vår nu. På väg till campus i morse såg jag att videkissarna har slagit ut och talgoxarna kvittrade så de nästan blev blå.

Eller så var det blåmesarna.


Avskaffa apanaget!

Våra utsända exjobbare borta i Kista - även kända som Kungafamiljen här på bloggen - har idag haft den dåliga smaken att skicka frestande bilder på när de svullar både osunt stora chokladmedaljonger och gratissemlor från deras arbetsgivarinstitut.

Är det detta mina skattepengar går till så vill jag inte betala mer skatt! Jag försöker faktiskt ta en examen här, men det är svårt när man får en bild på en semla upptryckt i nyllet varannan minut.



(Att posta 5-6 inlägg på bloggen om dagen räknas till kategorin "tangentbordsuppvärmning" och är en mycket viktig del i själva uppsatskomponerandet, om nu någon skulle ha några synpunkter på detta.)


Helpdeskhyllning

Helpdesk var här nyss och petade lite i Tornets och Skribentens datorer. Vi bjöd på kaffe och han bjöd på en inblick i systemet. Vi fick även ett prima exempel på introspektion när han felsökte högt. Mycket spännande. Hoppas nästan det blir fel på någons dator igen.

Helt fel

Tornet och Skribenten är inbegripna i en intensiv diskussion om hur man på bästa sätt ska illustrera Luftfartsverket som organisation utifrån ett Joint cognitive systems-perspektiv. Ord som venndiagram yr genom luften och det pekas i böcker med illustrativa figurer i. Då bryter Baddarn in:

- Alltså, är det konstigt om man av att lyssna på er diskussion blir väldigt sugen på kladdkaka med hallonsylt?

Eh, ja. Idag ska man bli sugen på semlor.

Du får väl skicka ett mejl och klaga...

Tornet: - Är mejlen kopplad till datorn man sitter på? Jag kan nämligen inte använda någon av mina mejl här men båda funkar där hemma.

Fotografen: *Konstpaus* - Lol.

Tornet: - Nä, det är fan inte lol.

Fotografen: - Jo, det är faktiskt ganska mycket lol över det.

Tornet: - Du kan vara lol.

Rosa bulldeg

Idag funderar vi i masterrummet på om vi ska fira Fettisdagen eller Internationella kvinnodagen mest. Fotografen gick ut hårt genom att göra entré med en semla i högsta hugg. Frågan är vad kvinnodagen ska kontra med.

Förresten är det ovanligt mycket folk här så tidigt på morgonen. (Jo, i en students ögon är 9.30 tidigt på morgonen.) Kan det vara för att Café Java säljer semlor idag?

Säljer de kvinnor också?


Sill kan bli tradigt i längden

Metodboken (Patton, 2002) rekommenderar att man har ett gäng backuper på sina fältanteckningar och utkast till rapporten sparade på något säkert ställe "där de inte kan brinna upp".

Första reaktionen: "Vad i...?!"

Andra reaktionen: "Antarktis?"

Tredje reaktionen: "Kommer säkert nån pingvin och gnager i sig dem där."

Fjärde reaktionen: "Uppfyllde jag just 3 av 4 kriterier för paranoia?"


Klockan är tre och alla snarkar

Hörluren kom just in och väckte Skribenten som däckat över drygt 700 sidor metodbok. Att vara effektiv tar på krafterna.

Äntligen måndag!

För fem minuter sen kom Hörluren in i masterrummet, utstötandes väsande morrljud och med armarna lite slappt sträckta framför sig. Återigen kom vi osökt att tänka på Herbert Simon.

T.G.I. Monday!

Pojken och the embodied charm - del 3

- Men vad ska vi göra då? Skrek någon ut över salen.

- Vad som är viktigt nu är att vi alla håller oss lugna och rationellt kommer fram till hur vi ska göra för att gå vidare med situationen som vi är försatta i, svarade en av hövdingarna.

- Ähh sluta löjla dig din dumfan, fick han till svars. Vi vet ju alla att vi människor inte är rationella varelser!

- Må så vara, svarade hövdingen, men denna situation kräver att vi agerar på bästa sätt. Hövdingen tog en extra lång paus för att låta hans uttalande sjunka in hos rådet och fortsatte därefter, speciellt efter det som Clark och pojkarna berättade för oss.

Byggnaden som klanen Kognition satt i var gjord av ek och inuti var den dekorerad med planscher från alla världens konferenser som klanen deltagit i. Längst fram fanns en förhöjd scen, på denna scen fanns det tre fint dekorerade stolar, stolarna i sig var ämnade för de tre hövdingarna. Framför scenen var stolar uppradade, precis som det alltid är när klanen hade rådsmöte.

När Clark och pojkarna hade kommit tillbaka till byn hade de snabbt tagit sig till hövdingarna för att berätta vad som hänt. När de hade fått höra historien agerade de snabbt, inom timmen var alla samlade i salen för att tillsammans diskutera fram bästa aktion att ta i detta läge. Det var ont om tid nu. Det skulle inte ta lång tid från den första varningen till att de skulle bli attackerade. Nu fanns det inget rum för misstag längre.

Det var så tyst i salen efter att hövdingen yttrat de orden att om man ville skulle kunna höra vad grannen till höger om en tänkte, men bara om man ville. Hövdingen stod kvar uppe på scenen med en allvarlig min, bakom honom satt de andra två, med lika fullt allvarliga miner. Till slut öppnade han munnen igen för att ge salen sin lösning.

- Jag rekommenderar att vi skickar Clark och pojkarna till ELIZA!


Sär skriv ning

Efter en lyckad uppsatsterapi gick det utför. Just nu är de flesta i masterrummet inbegripna i en hetsig hatdiskussion om särskrivning. Med tanke på vår utbildning och inriktningen på system- och organisationsperspektivet, är det ett förvånansvärt stort fokus på frågan "Vems är felet?".

Efter kommentaren "Jag tycker att särskrivning är lite som Hitler" och insikten att Skribenten samtidigt satt och transkriberade hela samtalet på bloggen, lugnade alla ner sig och fokuset skiftades till hur man ska marknadsföra bloggen på bästa sätt.

Skönt med en liten paus i hatfloden. Dock vet jag inte om det känns bra eller dåligt att inse att om man någon dag vaknar med en yxa i ryggen, så är det för att man råkat särskriva nåt på bloggen.


Framtiden gästbloggar

Idag har vi celebert besök av Kogvets yngsta medlem, Lillen. Han är här med Mama och undersöker vrår av campus som man annars inte lägger märke till. Vem skulle annars ha kommit på att man kan smaka på garderobsblommorna ute i korridoren eller dammtorka golvet med sitt vänsterknä?

Baddarn tyckte att Lillen skulle dra sitt strå till stacken och börja läsa artiklar. Skribenten hälsar att hon gärna får hjälp med de 20 senaste åren inom risk- och olycksanalysmetodutveckling. I väntan på att läsförmågan ska infinna sig om sisådär 5-6 år får Lillen istället gästblogga lite.

k gvvvvvvvvvvvv§vvvvvvvvvvvvvvv§§vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv ´1§§§§§§ 15JJMJNMN5NNNNNNNNNNNNNNN MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMM11111111111111111111111111111111111111MMMMMMMMMMMMM8918

Vi fick avbryta gästbloggningen för Lillen lyckades hitta alla kortkommandon som någonsin uppfunnits, men var inte fullt så haj på att hitta enbart bokstäver och siffror. Numera har Skribenten 7 mozillafönster och runt 50 flikar öppna på sin dator. Dessutom fick Lillen upp ett supportfönster där det stod "Need help with Firefox?". Svaret på frågan kan vara "ja".

Lillen avslutade gästbloggandet med att gäspa stort och sen kravla iväg mot garderobsblommorna igen. Det finns allt hopp om den nya generationen.


Det svarta guldet

Det är inte varje dag man pantar så mycket tomflaskor från masterrummet att man kan köpa både filter, plastpåsar till sumpen och 11 paket kaffe. Drick mer läsk!

<3 Sjukvården

Ibland blir man nästan tårögd när man har att göra med sjukvården. Denna gång av glädje.

Efter månader av vånda över att inte få till några observationstillfällen ramlade helt plötsligt erbjudandena över mig. Den avdelning som jag haft kontakt med länge, men av olika anledningar inte fått komma och hälsa på än, hade äntligen tid att ta emot igår och jag var där och presenterade mig. Hon jag träffade var så positiv till studien som man bara kunnat önska sig och det verkar nu vara klart att jag får komma dit.

Så i måndags hörde även en avdelning jag tappat hoppet om av sig och sa i princip att "Visst får du komma. När passar det bäst?". Eftersom jag gjort om upplägget för studien i brist på ställen att studera visste jag inte om jag behövde komma dit mer. Frågade om det gick att hålla det hela öppet en månad till, tills jag visste mer. Svaret löd "Det går bra."

Så nästa gång du träffar på en surgök och behöver muntras upp. Bryt ett ben eller nåt så du får komma till sjukhuset. Det är där alla trevliga människor jobbar.

Tycker du förresten att ett brutet ben inte är tillräckligt så behöver Curie fortfarande lite fler traumafall. Skriv en kommentar, så ordnar vi resten.


Eller inte

Koftan, Tornet, Skribenten, Fotografen och Piraten ägnade idag lunchen åt att återuppleva mellanstadiet genom att prata tvärtomspråket. Vi tog det dock till nya nivåer när vi tvärtommade inte bara orden, utan även prosodin. Svårast var sarkasm - det var ju redan tvärtom. Hur tvärtommar man något som redan är omvänt?

Skribenten tyckte det var skittråkigt. Koftan jublade av glädje så fort någon kom på något med en extra twist på.

Eller så var det tvärtom.



Återförening

Idag firar vi den lyckliga återföreningen av Skribenten och Tornet som inte setts på 1½ vecka. Sarkasmmätaren har under den tiden hunnit rosta ihop totalt i brist på använding.

Fast sarkasmåterföreningen får vänta till efter lunch för vi har båda drabbats av totalt effektivitetsfokus och sitter i varsin ände av masterrummet och knapprar på våra datorer. För er som vill slippa århundradets bitterhetsventilering rekommenderas att hålla sig på tryggt avstånd från D-huset mellan kl 12 och 13.15.

Fast bitterhet förresten... det går ju bra för uppsatserna nu. Nåväl, något att störa oss på ska vi väl lyckas pressa ur oss!


Alkoholens skadliga effekter

Idag är det onsdag, även känd som lillördag. Här i masterrummet ofirar vi detta genom att titta på sedelärande videor från när och fjärran om hur det kan gå om man firar lillördag alltför ofta.


Från Ryssland: http://www.youtube.com/watch?v=9UNCVH4Rau4

Från Finland(sbåten):http://www.youtube.com/watch?v=7qaTSqHmsDY&feature=related

Från sågverket: http://www.youtube.com/watch?v=4Uh0k34eCA8&feature=related


Hur gör djur?

Dagens fråga i masterrummet är: hur säger man att delfiner låter?

Svaret hittills är att de knarrar och piper.

Djupa diskussioner såhär kring lunchtid.

Hörluren tipsar

Dagens mänskliga raptor: Herbert Simon.


*heeeeeeeeeeeerrhh*

Klockan är tre och allt är väl

Ursäkta avbrottet i bloggandet. Skribenten drabbades av effektivitetsnoja hemma på kammaren och tillbringade dessutom gårdagen med att besöka Göteborg tre gånger. (Ett personligt rekord faktiskt.) Baddarn i sin tur drabbades av ålderskris och kunde inte förfärdiga del tre i följetongen p.g.a. detta, medan Koftan drabbades av postseminairehjärndödhet och orkade inte tänka ut veckans tanke. Tornets ursäkt är att Paris sög musten ur henne och övriga personer skyller helt enkelt på Oscarsgalan.

I masterrummet idag konstaterar vi dock att toaletterna äntligen är färdigrenoverade och jublar över detta. Frågan är nu bara hur man firar detta på bästa sätt. Kanske med att öppna ett av de lyxiga zoegaspaketen som ligger inne i skåpet?

Det ska förresten inhandlas nytt kaffe i dagarna. Önskemål om sort mottages gärna. Som ni vet dricker inköpsansvarig inte kaffe och vet därför inte vad som smakar bra. (Pengar finns redan så det räcker, endast önskemål behövs.)