Referenser är för mesar, tycker jag

Jag funderar en del över det här med referenser i uppsatsen. Ett av samtalsämnena på uppsatsterapin i fredags var vilka saker och teorier man måste har en referens till och vilka som anses som allmänt vedertagna. Påståendet att jorden är rund är till exempel något som man kommer undan med utan referens, precis som man inte behöver uppge en upphovsman till konnektionismen, medan ett uttalande såsom "5-7 skivor bröd om dagen är bra för tarmrörelserna" gärna får åtföljas av ett svåruttalat efternamn i kombination med ett, inte alltför avlägset, årtal.

Exemplen ovan kan ses som solklara fall, men hur hanterar man egentligen gråzonen däremellan?

Tror att jag har kommit på svaret på frågan ovan. Har nämligen hittat två förebilder som jag tänker ta till när jag blir osäker. Den första är Konsum bloggen som beskriver fördelarna med Aloe vera på ett, ur referenssynpunkt, föredömligt sätt. Tycker även att detaljbeskrivningarna ligger på en alldeles lagom nivå. Vem vill egentligen veta vilka växtkemikalier som ingår?

Tycker man att det här blir ett lite för formellt sätt att referera på, kan man istället göra en Jimmie Åkesson och ta till en lite mer personlig stil på sina referenser. Det är väldigt viktigt att skilja på sina egna och andras åsikter när man skriver uppsats, har jag lärt mig. Det kan dock vara lite svårt i vissa lägen och tänk då vad bra det är om man kan lyckas använda sina egna åsikter som referenser! Är bara att inleda och avsluta sin påståenden med någon variant av "jag tycker". Är man riktigt avancerad kan man även få till det som bisats, men det är nog en bit kvar innan jag har nått dit. Jag får hålla ögon och öron på Jimmie och se om jag kan lära mig några fler knep av honom. Det verkar ju vara en kille med koll.

Kommentarer
Postat av: Jacob

Jag anar Satir. Och jag som trodde detta var en seriös del av uppsatsen som du kunde referera till

2011-01-31 @ 11:18:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0